Aktuellt

22 mars, 2020 Okategoriserade

Vårt viktiga psykologiska försvar

Sverige utsätts för påverkanskampanjer som försvarsministern nu reagerar på. Läget visar tydligt på behovet av att den nya myndigheten för psykologiskt försvar, som för närvarande är under utredning, snarast kommer på plats.

I Coronakrisens spår har desinformationsverksamhet följ från flera auktoritära stater som riktar sig mot västvärlden. Det är i vanlig ordning främst Ryssland och Kina, men även diktaturen i Iran bedriver sådan verksamhet. Syftet med desinformation i auktoritära stater är tvåfaldigt. Det ena syftet är att bevara makten åt den auktoritära regimen, varför för regimen obehagliga sanningar undertrycks för den egna befolkningen samtidigt som västvärldens regeringar och medier utmålas som informationsförfalskare. Det andra syftet är att samtidigt undergräva förtroendet för västvärldens regeringar hos deras befolkningar.

Desinformationens möjligheter bygger bland annat på svårigheten att snabbt kunna falsifiera de påståenden som görs, men också på oerhört snabb spridning i medier och alltså kan nå många miljoner människor inom loppet av några få sekunder.

För att kunna hantera desinformation i påverkanskampanjer riktade mot en demokrati krävs en stark medvetenhet om kampanjernas syften och en hög beredskap att mycket snabbt kunna möta och genom olika åtgärder motverka innehållet i desinformationsspridningen. 

Beredskapen måste bygga på ett ömsesidigt förtroende mellan två viktiga aktörsgrupper i samhället. 

Den ena gruppen är de offentliga institutionerna. De måste verka med tre ledord för ögonen, nämligen att kunna ge saklig expertinformation snabbtkorrekt och fullständigt:

  • Snabbheten är väsentlig därför att desinformationen kan nå stor spridning på mycket kort tid och alltså måste mötas så snart den uppmärksammas. Det kräver att desinformation fortlöpande följs, möts och bemöts.
  • Att en offentlig aktörs information måste vara korrekt är av avgörande betydelse. Korrekt betyder felfri (och felfri i sin tur ”helt fritt från fel”).  
  • Fullständig information innebär att allt som hör till saken ska redovisas (om den inte är belagd med sekretess, vilket i så fall ska sägas). Svår information, till exempel vad gäller vetenskap eller områden med särpräglade begrepp, ska förklaras. Det ankommer på medierna att söka klara ut svårigheter med språk och begrepp, men de offentliga aktörerna måste kunna stå för att ursprunglig information är korrekt och fullständig.

Medierna ska hantera information så att de ständigt strävar efter sann, relevant och ny information: 

  • Sanning innebär att återge verkliga förhållanden med så exakt språkbruk som möjligt, leta efter evidens och belägg men också leta efter det som kan falsifiera påståenden. Att påståenden hänger logiskt samman (koherens) är också ett viktigt krav. 
  • Relevant information innebär relevant för den som tar emot informationen, det vill säga relevant för medborgare i en viss situation, eller under ett visst händelseförlopp så att de kan förhålla sig till informationen med hänsyn till verksamhet eller den egna livssituationen. 
  • Ny information som berör medborgarna ska naturligtvis komma dem till del så fort som möjligt.

I en demokrati ställs ett fjärde krav på medierna, nämligen konsekvensneutralitet. Det innebär att medborgarna ska kunna lita på att medierna publicerar sann, relevant och ny information utan att ta hänsyn till ovidkommande intressen. Medborgarna har självfallet respekt för att sekretessbelagd information inte publiceras. Däremot är det viktigt att informationsgivaren, oftast en offentlig institution, faktiskt är tydlig med att viss information inte kan lämnas p.g.a. sekretess, och inte förblir otydlig om detta förhållande.

När vi nu utsätts för påverkanskampanjer måste medierna bereda plats i nyhetsrapporteringen om dessa kampanjer, och låta forskare och kommentatorer med kunskap bemöta innehållet i kampanjerna. Det är viktigt att de som står för innehållet i dessa kampanjer blir på det klara med att de granskas och bemöts och att trovärdigheten i det de sysslar med bryts ner. Och jag tror att vi alla är överens om att vi behovet av den nya myndigheten för psykologiskt försvar är överhängande.

Björn Körlof, strategisk rådgivare Straterno AB, och f.d. GD Styrelsen för psykologiskt försvar



Back to blog list



Secured By miniOrange